Annsofia

Nu måste ja verkligen lätta mitt hjärta. Ja mår så jävla dåligt. Ja vet till och med inte vad ja ska ta mej till. Mitt liv håller rent ut sagt på att rasa samman.

Corazón är skadad. Han har stans köttsår på rumpan. Så där ryker dom sadelpengarna. Suck. Men han har fått anti. i 8 dagar nu o ska ha ytterligare 8 dagar till så det kommer förhoppningsvis rätta till sig. Men han är skapligt trött på att bli stucken i halsen. Och såret kliar som fasen på honom. Så det läker ju som sagt i alla fall. Men känns så träligt. Precis när man skulle börja komma igång lite igen efter ett par veckors sommarvila.Men han är snäll i alla fall. Guda snäll. Så mycke ja har gröpat och gräjat med såret för att få det rent o han har ALDRIG änns lagt ett öra bakåt. Han är en härdad pöjk mitt hjärta. Mitt allt.

Om några veckor är mitt sommarschema slut och det är dags att återgå till att vara arbetslös. Jag hatar dä. Vill verkligen ha ett jobb, spciellt så som det är nu. Erik o ja ska gå skillda vägar. Det funkar inte längre. Ja kan inte leva med ett barn. Någon som bara gör va som passar sj sig. Det går inte i en familj. Ja vill faktiskt ha en familj.

Men hela jag är helt förstörd. Jag orkar inte mer. Jag vill inte mer.

Va till banken förra förra fredag o prata om min situation. Kan säga att det va hemskt. Kändes som man satt på socialkontoret, nog för att ja aldrig varit där men ändå. Ja kännde mej så illa till mods och som att ja inte va värd ett skit. Vi satt verkligen på helt olika pelare. Hur fan kan man ha en sån syn på andra människor som hon hade på mej. Trodde att man ska ställa upp för dom som har det svårt o hjälpa dom att resa sig. Nä, det är fan bättre att spraka på dom när man redan ligger ner. bara ett bevis på vilken jävla grymm värld vi lever i. Ja vill verkligen inte leva i den här världen längre.

Raffe är i alla fall helt återställd efter sin date med huggisen så dä ä ju skönt i alla fall. O det är så skönt att ja kan börja ha honom lös ute oxå. Ibland stoppar han in dom där örsnibbarna i öronen o hör absolut inte ett ord va ja säger till honom. Men då får man sitta i koppel. O dä ä ingen höjdare.

Fick tråkiga nyheter här för ca 1 vecka sedan. Amorosa, Curres halvsyster, beter numera på Trappelandas gröna ängar. Hon blev skrämd och skenade över ett dike och bröt benet. 30 minuter senare va allt över. O dagen efter skulle hon ha åkt till stuteriet för att bli mamma nästa år. Va livet kan ta en annan väg så tvärtt. Så otroligt skrämmande. Ännu ett bevis på att vi lever i en grymm värld. Nog för att ja skulle vilja att mitt liv tog en dramatisk ändring nu men inte att ja skulle behöva skiljas från mitt hjärta. Då har ja verkligen inget hjärta längre...

Funderar på om man skulle supa till som fan här någon dag. Att absolut verkligen inte orka bry sig om något eller någon. Men då ska man orka dä oxå. samtidigt har ja så jävla mycke vett innanför pannbenet att ja vet att morgondagen då inte skulle göra det värt. Så ja får väl fortsätta att känna känslan av att vara så oönskad, oälskad, ouppskattad, lurad, trasigt hjärta och mycke mer...

Nä dags att lägga sig i en ensam säng. Nästan så ja skulle låta Raffe sova med mig i sängen. Eller åka och hämta mitt hjärta, Corazón :)


Love S